Scouterna har 3st olika eldningsmärken i olika svårighetsgrader anpassat för olika åldrar. Tända, brinna och elda.
Börja med att bygga en ordentlig eldstad. Ofta gräver man undan översta gräslagret och lägger sedan en stenring runt kanten. Ett bättre alternativ är att bygga en stenbädd som man eldar ovanpå. Den har flera fördelar genom att den tillför syre underifrån, minskar risken för rotbränder och blir trevligare att sitta runt.
För att elden ska komma upp från markfukt och kyla kan man lägga ett par kluvna vedträn med barken nedåt i eldstaden. Då får elden en torr och bra start. Vintertid lägger man tjocka okluvna vedträn underst mot snön (istället för stenar) för att isolera mot kylan och hindra elden från att sjunka ner. Kom ihåg att du eldar under ansvar, se därför till att ha ordentligt med vatten till hands för att kunna släcka om elden sprider sig.
Bränsle – Detta är det som vi ser brinner. Det kan vara ved, olja, eller något annat brännbart.
Syre – För att förbränning ska kunna ske måste elden ha tillgång till syre.
Värme – Det är värmen som startar och håller igång förbränningsprocessen. Hur mycket värme som behövs är olika för olika ämnen. För att stearin ska börja brinna behövs till exempel en temperatur på 400 °C, Den temperatur vid vilken ett ämne börjar brinna kallas antändningstemperatur.
Det är detta som krävs för att en eld ska tändas/brinna. Tar man bort någon av de tre sidorna bort slocknar elden. Tar man bort Syret kvävs elden t.ex en brandfilt, blåser ut ett ljus eller att man stänger till dörrar och fönster om det brinner i ett rum. Genom att hälla vatten på en eld går mycket av energin åt till att förånga vattnet. Då både kyls elden ner och syret pressas bort. För att trä ska brinna krävs en temperatur på 4-500 grader, medan papper enbart kräver 230 grader. Antändningstemperaturen beror även på hur mycket syre som tillförs. Tillför man mer syre krävs en lägre temperatur. Slutligen kan man också släcka en brand genom att ta bort bränslet. Detta görs exempelvis vid skogsbränder försöker brandmännen ibland få stopp på elden genom att såga ner träd i närheten så att branden inte ska sprida sig. Utan bränsle blir det ju nämligen ingen eld enligt brandtriangeln.
Likaså bör man se till att inte ha en flaska fotogen stående allt för nära en brännare, för att undvika en olycka. Man kan också se till att få bort det som brinner om sakerna runt omkring inte är så lätta att flytta.
Det är svårast i början (steg 1-2) sedan blir det lättare och lättare. Var noga med att inte lägga tändveden för tätt så att elden kvävs.
PyramidDen oftast använda elden och grunden till många eldtyper. Bra matlagningseld |
|
PagodBra matlagningseld eftersom den brinner fort och har bra effekt. Fuktig ved kan torkas överst. Kan också med fördel användas som lägerbålseld eller signaleld. |
|
NyingAnvänds oftast som natt eld framför vindskyddet eftersom den inte behöver “matas” så ofta och ger mycket värme. Med de färska pinnarna mellan stockarna regleras hur kraftigt elden ska brinna |
|
JägareldBra eld för långvarig matlagning. Stockarna läggs i vindriktningen och tätat runt dem, elden placeras där emellan. Över elden med stöd av stockarna placeras kokkärlen. Stockarna kan sedan användas till en nying. Vinkla stockarna för att reglera vinddraget |
|
BlåslampanEn stor klabbe (gärna lite fuktig) klyvs och elden placeras mellan halvorna. Fungerar även som en enkel “spisplatta”. |
|
StjärneldMan gör en liten pyramideld och in mot den lägger man 5-6 vedträn. Allt eftersom vedklabbarna brinner upp puttar man in dem mot mitten. Det krävs bra virke till en sådan här eld, men när den väl brinner krävs det inte mycket bränsle. Stjärnelden brinner stillsamt och passar därför vid ceremonier och som stämningseld. |
Utöver tändstickor och tändare finns det en rad olika sätt att tända eld på. Det allra första människorna fick elden från blixtnedslag, detta är opraktiskt och farligt och rekommenderas INTE, däremot kan man använda följande.
Med hjälp av en bågdrill och en eld-planka “drillas” ett lättantändligt pulver fram som med friktionen (och mängder med träning) kan fås att glöda.
Du slår med ett härdat eldstål på en flintasten och på så sätt bildar gnistor. Dessa ska sedan fångas upp i t ex fnöske för att sedan genom att tillföra lättantändligt material bringas i glöd. Ett verkligen uråldrigt sätt att göra eld på. Kräver mycket, mycket träning men det är kul att kunna
En metallsticka som avger gnistor när du drar kniven mot den. Tål alla väder och kan användas om och om igen.
Om solen skiner kan ett par glasögon, en kameralins eller ett förstoringsglas vara till stor hjälp vid eldtändningen.
Lägg stålullen över batteriets båda poler – kortslutningen gör att stålullen börjar glöda. Akta fingrarna det blir varmt! Glöden går sedan lätt att flytta över till något lättantändligt material
Att välja träslag vid eldning kan vara svårt, alla träslag har ungefär lika mycket energi i förhållande till vikten. Men däremot kan det vara stor skillnad hur mycket energi det finns i förhållande till volymen.
Björk
Den i särklass vanligaste veden, som går att köpa. Den sprätter iväg gnistor och glöd. Den är även. Björkens näver är lätt att få fyr på och sätter bra fart på elden, som kan innehåller vackra blåaktiga flammor.
Rönn
Ger mycket av bra värme och lite av aska. Brinner lugnt och jämt och avger rikligt med glöd utan att sprätta ut något av den.
Bok
Brinner lugnt och länge och ger god värme liksom långvarig glödbädd.
Ek
För att den ska förbrännas krävs höga temperaturer vilket bara kan skapas med torr ved.
Gran
Mjuka träslag som gran brinner fort och ger snabbt värme. Granveden fungerar perfekt för att snabbt få igång brasor och snabbt skapa värme. Men granveden sprätter glöd och därför ska man vara extra försiktig.
Tall
Denna ved brinner med ett sprakande ljud och kastar glödgnistor. Värmen är mycket bra, men veden måste få torka ordentligt innan den används. Fuktig tallved är speciellt svår att få fyr på.
Asp
Veden är lätt att elda med och brinner lugnt och stadigt. Det är stora plus. Men den ger inte så mycket värme. Dessutom utsätts aspen ofta för en parasit, som medför att veden brinner långsamt.
Ask
Stora fördelar är att även fuktig ved kan brinna och så ger den väldigt lite aska. Brinner dessutom länge och har en mycket bra värmeförmåga.
Lärkträd
Veden tar lätt fyr och är enkel att klyva. Fungerar bra för att snabbt få brasan att brinna. Liksom andra barrträd slår veden från lärkträdet gnistor. Den passar därför bäst i stängda kaminer.
Lönn
Värmer bra och ger en mycket fin glödbädd. Anses som en närapå perfekt brasved. Ligger alldeles efter ettorna bok och rönn på listan över den “finaste veden” – den som värmer bäst i förhållande till sin volym.
Tabellen nedan visar hur mycket energi (kWh/m3f)
Syrén | 4540 | Tall (högre densitet) | 2360 |
Ek | 3600 | Gran (högre densitet) | 2320 |
Äpple | 3180 | Tall (hustimmer) | 2300 |
Rönn | 3050 | Gran (fast brunröta) | 2270 |
Alm | 3010 | Torrgran | 2230 |
Lönn | 2980 | Asp | 2190 |
Ek (lite röta) | 2820 | Gran (lägre densitet) | 2080 |
Björk | 2580 | Al | 2060 |
Tall (kådrik ved) | 2500 | Tall (lägre densitet) | 2000 |
Ek (mycket röta) | 2500 | Tall (lösröta) | 1840 |
Sälg | 2380 | Alm (mycket röta) | 1720 |
Alm (lite röta) | 2380 | Gran (lösröta) | 1600 |